Skuldkänslor och dåligt samvete..

När Kidsen här mer energi än mamman..... som bäddat för osämja och tappat tålamod. 
Tror alla föräldrar någon gång känner igen sig i det jag kommer skriva. (De som inte gör det...grattis 😂)
Jag skrev sist att vi rivstartade den dagen på tok för tidigt. Det får ju konsekvenser på både stora och små. Humör och tålamod blir ju lite lätt ur balans. Gränsen mellan skratt, flams och bråk är ganska minimal.
Flamset går lätt över styr och tålamodet hos mig vart obefintligt då, vilket resulterade i överreaktion å smärre utskällning 😫. I detta fallet berodde överreaktionen mest egentligen på att jag blev rädd. Barnen spexade runt i badrummet, de hällde vatten på golvet och tänkte "surfa" på golvet. Ingen bra idé enligt mig då klinker blir väldigt halt av just vatten. 
Men självklart gick ju det jag sa, in genom ena örat och ut genom det andra. Rätt va det är, ser jag i ögonvrån, Mio surfa på golvet. Innan jag hinner reagera så kommer Felix i full fart å skall göra likadant som storebror. Gick ju inte riktigt lika bra för Felix. Självklart for benen rätt upp i luften och han landade med bakhuvudet i golvet. Just där och då blev min reaktion, irritation över att dom aldrig lyssnar (för va var det jag sa skulle hända 😉) och rädd (för såg riktigt otrevligt ut med smällen) och jag lät då arg. Ena grabben skrek eftersom han slog sig och den andra stod i givakt efter att jag skällde till på dom (kommer inte ihåg exakt vad jag sa). Fick lugnat mig. Tröstat Felix och vi gick ner. Väl nere fick jag bett om ursäkt för min överreaktion  och förklarat att jag egentligen inte var arg på dem utan att jag "bara" blev så rädd.
Just den biten såg jag att Mio hade svårt att förstå hur rädsla kan uttryckas på det sättet. Blev några till förklaringar angående det men sen verkade han "nöjd" och förstod nog i iallafall att jag inte menade att låta arg. 
 
Japp som ni ser, inte världens bästa start på den dagen.
Men som sagt, barnen släppte det fort JAG däremot ägnade många stunder den dagen åt att fundera på vad som hänt. Dåligt samvete är ju något som jag tror de flesta föräldrar nån gång haft. Man vill ju sina barn väl och när något sånt här hänt så finns ju risken att man känner sig som "världens sämsta mamma/pappa" och skuldkänslorna följer med på köpet. 
Jag tror dock inte att det finns någon förälder, som inte någonsin hamnar i konflikt med sitt barn, hur klok man än är och hur goda intentioner man än har. Så hur ska man då hantera det som hänt på bästa sätt? 
Finns säkert lika många svar på den frågan som det finns stjärnor på himlen 😉.
Jag tänker att det är helt naturligt att vi inte alltid gör som vi i efterhand skulle ha önskat. Livet är rätt komplext. Människor gör misstag, inte för att de är dåliga eller fel, utan helt enkelt därför att de är ofullkomliga. Mänskliga helt enkelt. Den kunskapen vill jag att mina barn skall ha med sig. Den dagen dom gör ett misstag, får dåligt samvete eller liknande. Då vet dom att det är sånt som kan hända. Då tar man ansvar för sina handlingar, ber om ursäkt men "man är inte värdelös" för det. (Även om det kan kännas så för stunden).

Vad tror du?

Fredag igen

God morgon världen säger vi här hemma. Kl är 7 och vi har redan varit vakna 1 timma. Kan ju säga att det inte riktigt är mitt val. Men vaknar en, vaknar alla. Så nu ligger vi här nerbäddade i soffan. Saga försöker sova, Felix bara gnäller, jag och Mio kollar Harry potter. 
Otroligt onödigt att börja dagen så här tidigt när man är ledig. Fattar inte varför barn inte förstår hur gött det är att sova.
Men men God morgon ändå hälsar vi med ett leende från denna damen.
 

Semestertripp m husvagnen del 2

Japp så kommer här då fortsättningen på helgens bravader.
Vi körde som sagt vidare från karlsborg till Motala. Jag var sjukt trött så tänkte att det blir perfekt att sova i bilen på vägen dit. Jo men tjena. För det första, alldeles för trångt. Sen klaga Mio större delen av vägen för han inte hörde ljudet på surfplattan/dvdn. Felix ville för allt i världen inte somna så han gjorde allt han kunde för att hålla sig vaken. Å jag blev självklart åksjuk 😬.
När mitt tålamod tillslut tog slut och jag fick ett smärre bryt där i baksätet. Var det endast ca 3 mil kvar. Blev inget sovande för mig men felix han somna en stund innan Motala i alla fall.
Så vad gjorde vi då i Motala? Då det var folkracefestival där så valde vi att campa nära våra folkrace vänner. Alltid lika trevligt att träffa dom.
Vi passade på att gå ner till stranden och bada. Och åt kvällsmat ihop med familjen på restaurangen nere vid vattnet.
 
 
Kidsen skötte sig. Kan förstå att dom inte tycker det är så kul att sitta still, men på restaurang tycker jag allt dom får härda ut en stund 😉.
Utsikten kan man inte klaga på från vårat bord.
 
Vi satt visst där en bra stund för solen han börja gå ner.
 
Väl tillbaka i husvagnen bäddade jag och barnen ner oss i sängen.  Satte på en Harry potterfilm och somnade direkt. Sambon svidade om till arbetskläder och hjälpte sina vänner byta en motor i folkracebilen. Tror han kom och la sig vid 5 eller så. Just den biten med folkrace förstår jag mig inte på. Köra sönder å behöva laga 😂. 
 
Söndagen spelades lite minigolf igen. Denna gång äventyrsgolf. Verklig inte min grej. Banan ska vara platt om du frågar mig. Sjukt störande när man står liten bit från hålet å skall putta och banan ser ut som en puckelpist. Som ni förstår, jag vann inte 😬.
 
Vi badade givetvis lite mer efter det. Sen blev det lunch inne i Motala som avslutades med glass och lekplatshäng.
 
Efter detta var vi alla ganska trötta och längtade hem. Jag gav upp det där med varsin liten dvd till killarna. Tröttnade på att antingen så såg dom inte bilen eller så va ljudet inte tillräckligt bra.
Jag hämtade in tvn från husvagnen, slängde i Harry potta å för en gång skull var det helt ok att åka baksäte.
 
Alla nöjda och glada. Pappan fick på sig egna lurar med musik i så han slapp han höra tvn.
RSS 2.0