Onsdagsfunderingar

hej onsdag!
Nu vänder veckan och vi kommer allt närmare helgen. Som jag längtar efter helg! Jag behöver slippa vara social just nu känner jag. Eller kanske inte helt social, bara slippa lyssna/träffa människor som jag egentligen inte själv valt att träffa dagligen. För det är just det här som (för mig) kan kännas aningen, skit jobbigt med att vara anställd på ett stort företag. Du väljer ju inte alla dina arbetskamrater själv.
Nu tänker jag inte hänga ut någon specifik just här. Jag har massor av härliga karaktärer runt mig på jobbet. Men så finns det några som kan konsten att verkligen suga all energi ur sin omgivning. Oftast brukar jag kunna låta det mesta passera förbi mig. Ni vet in genom ena örat, ut genom andra. Och som småbarnsförälder brukar man få ganska bra "selektiv hörsel". Det är ju sällan som min hjärna verken hör eller reagerar på barns gnäll å tjat.
Men idag verkar jag ha tappat allt det fullständigt. Jag blev tok trött på allt gnäll som vissa orkar spy ur sig dagarna i ända. Åååå vilken tur att dom inte kunde läsa mina tankar idag 😂.
 
Jag får helt enkelt hoppas att morgondagen bjuder på mindre gnäll och mer skratt, för jag har verkligen en hel del sköna vänner där oxå 😍.
 
Annars har dagen varit väldigt lugn. Man hinner inte med så mycket mer än det nödvändiga. Barnen var trötta så det blev en tidig kväll för dem.
Fanny började gymnastik i söndags. Hon älskade det. Däremot kände hon sig lite sämre på några saker än de andra Bl.a. hjula. Hon är rädd att hon ska slå sig så då vågar hon inte riktigt försöka. Hon tvekar även lätt på sin egna förmåga, vilket jag tycker är så jobbigt att se. Vi är ju extremt olika just på den punkten hon och jag. Jag har alltid haft en bra självkänsla och en inställning att jag klarar allt bara jag tränar. F däremot har inte alls samma självklara inställning till utmaningar som jag har.
Så sen i söndagskväll har jag hjälpt henne att träna på att hjula. Tror nog att hon stundtals både älskade och hatade mig. MEN vill man klara av någonting så är det bara att träna tills man lyckas. Oavsett om det krävs en repetition eller tusen. Och idag satt det! Inte den snyggaste kanske men hon fixade det själv och den utfördes ändå korrekt. Och hon gjorde det flera gånger.
Ni kan ju tänka er hur glad hon blev. Jag blev nog mins lika glad jag.
 
Nu säger jag godnatt och sov gott.
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

This is my story

Roddar livet med fyra barn, jobb som arbetsledare, träning och allt därtill. Älskar att hålla mig aktiv och rastlösheten är alltid nära ✨

RSS 2.0