Sen jag började blogga har jag fått sån positiv kritik (från flera personer) för hur jag skriver. Just för sättet jag skriver och berättar på. För mig känns den kritiken som en ofantlig komplimang. Ganska ofattbar för mig att förstå faktiskt.
För det ni inte vet om mig, är att jag har haft STORA problem med språk i alla dess former under hela min uppväxt. Jag har kämpat med allt från stavning, grammatik, meningsuppbyggnad och faktiskt något så "lätt" som att läsa.
ALLT som har med ett språk att göra, har jag varit totalt värdelös på. Jag hatade språk i skolan. Kan man inte ens läsa svenska så är ju inte direkt engelska eller tyska så mycket lättare. Så många många tragglande timmar har jag fått lägga ner bara på att lära mig läsa och stava.

Jag kan ju inte påstå att just stavning är min starka sida än, men jag har hittat ett sätt att memorera hur orden stavas på. Jag har aldrig kunnat "höra" hur ett ord ska stavas. Många gånger när jag frågat: -hur stavas det ordet? Får man svaret: -som det låter.  ööhh ok, men om jag visste "hur det låter" så hade jag förmodligen inte frågat hur det stavas...😂

Jag kan heller inte läsa varje mening från vänster till höger. Om jag ska läsa som de flesta andra gör (alla ord i följd, från vänster till höger). Så börjar bokstäverna att "hoppa omkring" i en salig oordning. Jag har även då svårt att skilja raderna från varandra och hoppar lätt till fel rad när det är radbyte.
Antar att det säkert är någon form av dyslexi jag har. Det var nog inte så "välkänt" när jag var liten, så därav blev det nog inte lika uppmärksammat i skolan som det förhoppningsvis hade blivit idag.

Nu funderar ni säkert på hur sjutton jag gör för att läsa. Är svårt att förklara så här igenom text men jag ska försöka. Jag lägger helt enkelt fokus på "mitten" av raden och läser sen givetvis uppifrån och ner. På något sätt är det då lättare att få bokstäverna att sluta flytta runt sig. Ja Jag kan nog inte beskriva det bättre än så.

När ni nu vet detta om mig, så kan ni förstå varför jag blir extremt glad och stolt när många av er nämt att ni gillar sättet jag skriver på. Det är något jag aldrig trodde jag skulle få höra. Kan lova att både mor min och syrran är nog lika förvånade dom 😂.
Dom om någon vet ju att jag knappt kunde få ihop en halv a4 när det gällde inlämningsuppgifter som skulle skrivas i skolan. 

Men sen jag började läsa på högskolan har jag varit tvungen att lära mig skriva bättre. Där accepteras inte en felstavad, ogrammatisk text på knappt en halv sida. Där finns strikta riktlinjer för hur inlämmningarna ska vara utformade. Antingen lär man sig följa dessa direktiv eller så blir man underkänd. Svårare än så är det tydligen inte 🤔. Jag har kämpat många timmar även på högskolan, just med att skriva och formulera mig korrekt. Men tydligen har det givit resultat nu.

Så tack för komplimangen!